Att visa uppskattning

Att visa uppskattning för det någon gör kan vara betydelsefullt för den personen. Genom att ge uppskattning för det en person är kan man stärka den personens självkänsla, något som kan rädda den personens dag. Uppskattning innebär att man ser och bekräftar en annan människa. Den uppskattning man visar kan vara så enkel som att ärligt säga till någon som färgat håret: “vad fint det blev, du passar bra i den färgen!”.

Tyvärr finns det saker, exempelvis elaka kommentarer, som bryter ner istället för att bygga upp. Även den som har en god självkänsla kan bli ledsen över sådant. Vad vinner man på ett sådant beteende? Någon form av känsla av makt? I längden förlorar man istället på det - smutskastning innebär ofta att man sänker det intryck andra har av en själv.

Vill du göra världen bättre? Visa uppskattning för en medmänniska.

“Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” (Jesus i Matteusevangeliet 7:12)

Tack till Maria för inspiration till detta inlägg!

Publicerad i: on 28 april 2008 at 18:54 Kommentarer (4)

I den härliga vårsolens glans

Vilket underbart väder vi har här i Stockholm idag! Solen skiner och det är sådär lagom vårvarmt. Det var riktigt skönt att kunna avnjuta dagens lunch utomhus. Kanske det var en sådan här dag som Franciskus av Assissi tänkte på när han skrev sin sång och där tackade Gud för allt som finns, “Först broder Sol av alla ting”.

Hursomhelst, en sådan här dag får det väl anses vara inne att vara ute. ;-)

Publicerad i: on 24 april 2008 at 14:22 Kommentarer (1)

Brådskande(?) lagändring

Vänsterblocket i riksdagen (s, v, mp) verkar ha bråttom med att göra äktenskapet könsneutralt. Istället för att låta alliansregeringen utforma en proposition vill man med hjälp av nio borgerliga riksdagsledamöter som man nu skrivit ett brev till rösta igenom en ny äktenskapslag den 16 april. Dagen skriver att detta skulle innebära att äktenskapets definition ändras innan regeringen hunnit lägga en proposition i frågan.

Det här är egentligen inget nytt. Den 15 januari skrev Dagen att vänsterblocket planerade ett utskottsinitiativ. Egon Frid (v) sade då: “Vi tre oppositionspartier lade fram ett förslag till utskottsinitiativ i höstas, men då hänvisade majoriteten till att vi borde respektera remisstiden”. Nu klarar man tydligen inte av att respektera att det finns en alliansregering utan vill få hjälp av enskilda borgerliga riksdagsledamöter att köra över denna.

Jag tycker man från oppositionens sida borde respektera att man inte längre sitter i maktens korridorer och därför låta alliansregeringen arbeta fram en proposition. Med tanke på att ett av partierna (kd) är kritiskt till en förändring av äktenskapsbegreppet kan man hoppas att även de som inte vill att äktenskapet blir könsneutralt blir hörda och tagna på allvar. Bland dem som i remissvaren sagt nej finns Nätverket för partnerskap, som är en lobbygrupp inom den kristna homorörelsen.

Tuve Skånberg och Rolf Åbjörnsson, som båda arbetar på Claphaminstitutet, skriver i en debattartikel att Nätverket för partnerskap föreslagit att man ska

“bevara äktenskapsbalken intakt, men uppvärdera det registrerade partnerskapet genom förändringar i lagen om partnerskap: att förändra begreppet så att åtminstone ordet ‘registrerat’ om partnerskap stryks och att ge de trossamfund som så önskar rätten att förrätta juridiskt giltiga partnerskap.”

Skånberg och Åbjörnsson tror att i en fråga där man bör eftersträva samsyn bör ett sådant förslag

“vara acceptabelt för såväl allians och opposition som de flesta samfund och remissinstanser. Äktenskapet bevaras, samtidigt som homosexuella får del i det högre symbolvärde som hela förslaget om homoäktenskap handlar om.”

Från Svenska kyrkan har man tidigare sagt att man säger ja till en gemensam lag för äktenskap och partnerskap, men anser att begreppet ”äktenskap” ska fortsätta användas enbart för relationen mellan man och kvinna.

Är det möjligt med en kompromisslösning om vänsterblocket får bestämma? Jag är tveksam och hoppas därför att de borgerliga ledamöterna inte ställer upp på att köra över regeringen utan istället arbetar för en proposition som tillmötesgår även kritikerna. Frågan om äktenskapet är väl inte så liten att den bara har plats för en åsikt?

Publicerad i: on 19 mars 2008 at 15:35 Kommentarer (3)

Förslag till ny språklag presenterades idag

SvD skriver att språklagsutredningen idag presenterat sitt förslag till ny språklag:

“Alla som bor i Sverige ska ha tillgång till det svenska språket och svenskans ställning som huvudspråk bör regleras i en språklag, slår språklagsutredningen fast.”

SvD citerar utredaren Bengt-Åke Nilsson som säger att svenskan

“riskerar att förlora domän, särskilt på de högre utbildningarna och i forskning, i synnerhet på de naturvetenskapliga, medicinska och tekniska områdena”.

I lagförslaget ges svenskan status som huvudspråk. Detta innebär enligt Nilsson att svenskan ska definieras som samhällets gemensamma språk, att alla ska ha tillgång till svenska och att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Utredningen bygger på de nationella språkpolitiska mål som antogs av riksdagen 2005. Dessa anger bland annat att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk samt att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Detta påminner mig om en ordlista jag såg för några år sedan. Denna tog upp krångliga ord i “myndighetssvenskan” och gav förslag på synonymer som var lättare att förstå.

Olle Josephson, som är chef för Språkrådet, säger i ett pressmeddelande apropå lagförslaget:

“Särskilt viktig är paragraf 15 om att det allmänna ansvarar för att den som har annat modersmål än svenska eller minoritetsspråk ska kunna utveckla och använda det. I Sverige finns mellan 150 och 200 modersmål. Många länders språklagar ger bara utrymme för nationalspråk och officiella minoritetsspråk. Men Sverige lagstiftar alltså om rätten till modersmål. Det är föredömligt.”

Jag tycker att lagförslaget är tilltalande eftersom det, av kommentarerna att döma, tydligt definierar svenskans ställning samtidigt som det värnar den språkliga mångfalden. Att förslaget dessutom gör en vårdad, enkel och tydlig svenska till en skyldighet för myndigheterna är även det positivt.

Publicerad i: on 18 mars 2008 at 17:04 Kommentarer (0)

Humor i fastetid

Jag läste på bloggen “Catholic Renewal” om en humorstafett. I en godiskorg fanns flera ämnen att välja bland och jag fastnade för ett av dessa ämnen. Nedanstående inlägg ska alltså inte betraktas alltför seriöst.

Valt ämne: “Min fasters handfasta fastetips”

Såhär i fastetiden kan det vara lätt att fastna i traditionen. Som en hjälp för att undvika detta erbjuder jag här ett alternativ till den traditionella fastan. Om du vill kan du se alternativet som en fasta från traditionen. Tänk dock på att om du gör denna text till en tradition så fastar du inte längre från traditionen, däremot fastar du från att fasta från traditionen.

Min faster, som i enlighet med rubriken är en handfast faster, har tagit fasta på att fastan åtminstone till en del sammanfaller med vintern. För många innebär vintern snö, is och halka - saker som kan medföra att man faller när man är ute. Resultatet, fast man tyckte att man tog det försiktigt, kan bli att man - särskilt om man är gammal - bryter ett eller flera ben i kroppen.

Min faster, som gärna är ute och går på vintern, har själv klarat sig från att falla omkull och slå sig. Hennes närmaste väninna ramlade dock förra vintern och bröt lårbenshalsen. Fast besluten att hjälpa både väninnan och andra från att falla på nytt pga halkan bestämde sig min faster för att komma på något bra tips. Hon funderade och funderade … och så kom hon på sitt handfasta fastetips: Använd alltid halkskydd på skorna om det är halt ute så kan du stå fast även under fastans kalla dagar.

Uppdatering: Jag har nu lämnat stafettpinnen vidare till Cissi.

Publicerad i: on 6 mars 2008 at 21:49 Kommentarer (4)

Människovärdet

Vad grundar sig människovärdet på? Hur mycket pengar man har? Vilken befattning man har?

Det finns anledning att fundera över detta när man läser slutklämmen i en debattartikel i Svenska Dagbladet skriven av vänsterpartisterna Lars Ohly och Liselotte Olsson. I artikeln kritiserar man Kristdemokraternas motstånd mot att göra äktenskapet könsneutralt. De anser att kd-åsikterna “rimmar illa med den respekt de säger sig ha för varje männi­skas lika värde”.

Hur ska Ohly och Olsson tolkas? Menar de verkligen att människovärdet är beroende av hur man definierar vad som är ett äktenskap? Varför är de då inte konsekventa och tar bort alla begränsningar så att man kan ingå äktenskap med vem som helst oberoende av faktorer som kön, antal och släktskap? Månggifte är inte tillåtet i Sverige - innebär det att människor som vill praktisera en sådan kultur i vårt land är mindre värda?

Det är nog som bloggaren på Tankar kring Livet skriver: de som vill bevara äktenskapet i sin nuvarande form använder främst faktaargument, medan de som vill förändra använder främst känsloargument. “Debatten förlöper på det sättet väldigt skrikigt (jag vill!! jag vill!! Jag bara måste!! Det är orättvisst!!) och man kan undra vad det har för värde att satsa på argument.”

Ohly och Olsson tycker att regeringens kristdemokrater fungerar som en bromskloss i frågan. Kanske vi ska vara tacksamma för att det finns åtminstone ett parti i riksdagen som inte har bråttom med att omsätta HBT-rörelsens önskemål i lagtext, utan låter även andra röster påverka beslutet.

SvD, Dagen

Publicerad i: on 20 december 2007 at 16:14 Kommentarer (2)

Diskriminering??

När en person med homosexuell läggning inte får rätt till det han eller hon vill, är det inte ovanligt med beskyllningar om diskriminering pga sexuell läggning. På detta sätt förminskas personen till sin sexuella läggning. Vad han eller hon tycker och gör spelar ingen roll: eftersom personen är homosexuell måste det vara läggningen som är hindret. Så har det blivit i fallet Mikael som Dagen berättade om igår (och som jag kommenterade i mitt förra inlägg).

Församlingens föreståndare anses av kritikerna vara skyldig till diskriminering pga sexuell läggning. De som kommer med detta påstående tycks anse att det är en allmänmänsklig rättighet att bli medlem i en kristen församling, även för den person som öppet motarbetar församlingens värderingar. Om detta synsätt skulle vara riktigt, skulle det innebära att en konservativ kristen som nekas medlemskap i RFSL blir diskriminerad pga sin religiösa tro. Att personen uttrycker värderingar som står i strid med RFSL:s åsikter ska då inte spela någon roll. Personen är kristen och har blivit nekad medlemskap, alltså är det diskriminering pga religiös tro.

Är det så föreningslivet ska fungera?

Åter till fallet Mikael:

Har församlingens föreståndare gjort sig skyldig till diskriminering pga sexuell läggning? Låt oss börja med den sexuella läggningen. Det framgår tydligt av Dagens rapportering att det var det faktum att Mikael hade en syn på sexuell samlevnad som stod i strid med församlingens värderingar som gjorde att han nekades medlemskap. Att Mikael har en homosexuell läggning är en sak. Vad han har för syn på sexuell samlevnad är en annan. (Homosexuell läggning innebär inte automatiskt att man har en liberal hållning.) Fallet Mikael handlar därför inte om sexuell läggning.

Hur är det med diskrimineringen då? Det är möjligt att Mikael kände sig diskriminerad, men lagtexten bygger här inte på känslor utan på objektiva fakta. Följande text finns i Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering:

8 § Diskriminering som har samband med kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om

1. medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation,
arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och

2. förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina
medlemmar.

Medlemskap i en kristen församling är inte ett medlemskap i en arbetstagarorganisation. Det är inte heller medlemskap i en arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation. Lagen om förbud mot diskriminering kan alltså inte appliceras på medlemskapet i en kristen församling.

Slutsatsen blir att fallet Mikael inte handlar om sexuell läggning och inte heller om diskriminering.

Publicerad i: on at 13:53 Kommentarer (3)

Medlemskap i församling

Tidningen Dagen skriver idag om Mikael som nekats medlemskap i en församling därför att “han är homosexuell och lever i registrerat partnerskap”. När församlingens föreståndare får komma till tals visar det sig att det finns ett bakomliggande skäl: livet i registrerat partnerskap uttrycker en värdering som församlingen inte delar. Att Mikael nekats medlemskap beror alltså egentligen inte på hans sexuella läggning, utan på att hans syn på sexualitet och samlevnad inte stämmer överens med församlingens syn. Föreståndaren menar att medlemskapet i församlingen uttrycker en värdegemenskap, en gemenskap som Mikael tydligen inte delar.

Föreståndarens beslut är därför lika naturligt som om Mona Sahlin (s) skulle neka Fredrik Reinfeldt (m) att engagera sig i Socialdemokraterna pga hans politiska åsikter.

Länkar till Dagens artiklar:

Publicerad i: on 19 december 2007 at 19:49 Kommentarer (4)

“Fel” åsikt bakgrund till mordhot

Någon lär ha sagt att Sverige är ett så litet land att det bara får plats en åsikt i taget. Kanske samma sak gäller vår granne Norge där biskopen Odd Bondevik blivit utsatt för mordhot och trakasserier. Enligt Dagen är anledningen till hoten hans konservativa syn på homosexualitet som bland annat innebär att han motsätter sig att homosexuella som lever i samboförhållanden ska få prästvigas.

Man kan fråga sig hur långt ord som mångfald, tolerans och yttrandefrihet egentligen sträcker sig och för vem/vilka de gäller.

Publicerad i: on 4 december 2007 at 13:58 Kommentarer (1)

Ritualer och gemenskap

Svenska Dagbladet har idag en intressant artikel som handlar om konverteringar främst mellan kristendom och islam, men även inom kristendomen (protestantism till katolicism). I artikeln intervjuas religionssociologen Madeleine Sultan Sjökvist som konstaterar “att det bland yngre finns ett sug efter sammanhang med mer ritualer och gemenskap än vad den protestantiska kyrkan kan erbjuda”. Detta är en av anledningarna till att protestanter, främst medlemmar i Svenska kyrkan, blir katoliker. Maria Hasselgren, som är pressansvarig på Katolska kyrkan i Sverige, säger att konvertiterna “känner större gudsnärvaro” i Katolska kyrkan och lockas av dess mystiktradition.

Det är intressant att betrakta ikondebatten i Dagen i ljuset av detta. Kanske det ökade bruket av ikoner i protestantiska sammanhang, exempelvis på Nya Slottet Bjärka-Säby, kan förklaras av att det pekar på ett historiskt sammanhang som ligger bortom reformationens 1500-tal.

Debatten i Dagen visar på djupare frågor än ikoner: frågan om den frikyrkliga identiteten. Ibland får jag intrycket av att den protestantiska identiteten i allmänhet, och den frikyrkliga i synnerhet, definieras i negativa termer. Man är inte katolik, så man har ingen påve. Man är inte ortodox, så man har inga ikoner. Exemplen kan säkert mångfaldigas av någon som är historiker. När det nu tydligen finns en längtan i samhället efter ritualer och gemenskap vore det kanske en god idé att pröva allt och behålla det som är gott i andra teologiska traditioner. Att inspireras av grannen betyder ju inte nödvändigtvis att man bygger om huset och möblerar det likadant som grannen.

Publicerad i: on 19 november 2007 at 12:43 Kommentarer (0)